Sammanfattningen av sommaren 2023 är nog kort och gott sjukskriven med återhämtning.
Varje lilla projekt kändes ouppnåeligt, varje utflykt kändes som en resa till månen.
Men lite saker orkade vi med, varje vinter fungerar kammaren på undervåningen som kallförråd och varje sommar som vardagsrum, men det krävs liten insats varje år, men bra blir det.
Inventerade en hel drös fönster som vi hämtat från Fias barndomshem i Flen som ska säljas. Tänker väl att de kan bli veranda eller växthus vad det lider.
Vi fick del av ett vildsvin också, men just då kändes det tungt att förpacka och mala köttfärs, men vi har avnjutit en del av köttet och man ska verkligen vara tacksam för att man har möjlighet att få sånt fint kött.
Vi var på Rånäs slotts konstutställning samt fick prova på Raku-bränning. Passade på ett fika-besök på Rånäs hembygdsgård också.
Men det är en nackdel när man flänger runt i markerna så mycket som jag gör och har ett blod som fästingarna älskar, man får Borrelia….
Som ordförande i vägföreningen får man också försöka föregå med gott exempel och hålla vägrenen fri från sly, bara för att hålla ner kostnaden så försöker enskilda markägare hålla undan själva på sin sträcka.
Årets kor från Åhmans lantbruk (Storbol) har hållit oss sällskap under sommaren med lite kvigor och stutar.
Av det jag rensade utefter vägen har jag samlat lite gärdesgårdslanor för kommande gärdesgårdsprojekt (vilket år(tionde) som helst).
Lite turer i närområdet har jag kostat på mig mellan regnskurarna, här Örsbolsvägen och Halmsjön.
Framåt Augusti börjar kvällarna bli mörka och då är det bra med lite ledbelysning när man
Grannen hjälpte mig att få bort en av stubbarna efter Alfridastormen som legat ivägen sedan dess, bra med grävmanskin 😊
Kostade på mig några brandsläckare också för placering i traktor, lada och vår bil.
Håller på att fundera på detta med beredskap om krisen kommer och det gäller ju inte bara preppers utan det gäller att vara beredd om något oförutsett händer, oavsett om det rör bränder, strömavbrott eller andra kriser. Blir det krig så aktiveras jag som hemvärnssoldat och då måste man ha ordnat för resten av familjen och det får vi verkligen hoppas att så inte blir fallet. Men om du tar hand om din familj när det inte är kris så behöver du göra det om det är kris, men då måste man tänka till lite i förväg.
Till exempel ha ved så man kan hålla stugan varm
Det blåste en del under sommarens andra hälft, en del fick man ta hand om direkt, en del får vänta lite.
Andra halvan av sommaren dominerades av regn, det kom avsevärda mängder och marken blev vattensjuk så att det plaskade överallt.
Min kusins husvagn försvann förra året och jag röck upp aspsly med frontlastaren på traktorn, mycket effektivt. Men i år har jag succesivt fått bort altanen också, har siktat på att spara trallvirket som var av lärk för att inte riskera att deras hund skulle få stickor av tryckimpregnerat i tassarna.
Med allt regn som kom så frodades det i svampskogen som aldrig förr, har aldrig hittat så mycket gula kantareller som i år.
Var på jordkällarkurs anordnad av länsstyrelsen och fick lära mig en del om hur jordkällare fungerar och sköts, så nu har jag ett nytt projekt framför mig, att kunna förvara mat igen i jordkällaren, inte bara ölburkar.
När jag senare i oktober städade ur bråten hittade jag coca cola från 2011, öl från 2001 och en sockerdricka i 1,5l glasflaska från??? 80-talet gissar jag på!?!?!… (var bara tvungen att smaka lite på tungan och den välbekanta sprakande sötman fanns där :-))
Plus lite mer öl, cider och syltburkar.
Förra vintern fick de afrikanska liljorna övervintra här och i år ställde jag även ner några pelargoner. Men ingen mat än så länge. Saknas lite hyllor.
När vi kom in i september-oktober var jag så pass pigg att jag orkade sätta igång med det jag saknat så länge, ett skärmtak över Alfrida-altanen framför bihuset.
Blev lite tillyxat så att säga, men det fyller sin funktion. Svårt när det inte finns några räta vinklar att utgå ifrån, men plastskivorna till tak är definitivt vinkelräta som sen ska upp.
Sista helgen i september var det Rally, har inte varit något på några år nu och första sedan jag blev ordförande i vägföreningen vilket gjorde att jag var lite mer involverad denna gång.
När jag hade bror och brorsöner på plats gällde det att passa på, brorsan väger bra mycket mindre än mig så att klättra upp på taket och byta pannor är hans grej.
Rally drar mycket folk och även mitt inne på en specialsträcka där vi håller hus kommer en del publik.
En av utflykterna jag gjorde på sista besöket nu i oktober var till ett sockenröse som gränsar inte bara mellan Almunge-, Fasterna-, Gottröra- & Husby-Långhundra socknar utan även mellan Närdinghundra-, Långhundra- & Sjuhundra härader. Samt då i modern tid gräns mellan Uppsala- och Stockholms län.
En gång i tiden var det nog ett imponerande röse, idag ordentligt förfallet.
Men nu är det verkligen höst med nattfrost och mörker, vilket ger en strålande stjärnhimmel, i sydväst dock lite lightpollution från Arlanda, men det kan ha en charm i sig.
Lämna ett svar